Forskning

Översikt över forskningsläget

En översikt över forskningsläget kring ME/CFS skriven av Anthony Komaroff, professor vid Harvard Medical School, finns i förordet till IACFS/ME:s internationella riktlinjer för diagnos och behandling (sid 3-4). I kapitlet “Pathophysiology of ME/CFS” (sid 8-11) finns ytterligare information och referenser.

ME/CFS - A Primer for Clinical Practitioners

CDC-studie dokumenterar post-infektuös ME/CFS

Denna unika CDC-finansierade prospektiva studie följde 253 patienter i ett samhälle som insjuknade i EBV (körtelfeber), Q-feber eller Ross River-virus i 12 månader efter infektionstillfället. 11% av dem utvecklade CFS. Siffran var ungefär densamma för de olika patogenerna. Den enskilda faktor som bäst predikterade utveckling av CFS var svårighetsgraden av den inledande infektionen. Psykiatriska eller demografiska faktorer hade ingen inverkan. Studien etablerar att ME/CFS kan följa på infektioner av olika patogener och att fysiska faktorer, inte psykiska, predikterar sjukdomen.

BMJ 2006: Post-infective and chronic fatigue syndromes precipitated by viral and non-viral pathogens: prospective cohort study

Avvikande proteinprofil i ryggmärgsvätskan

Amerikanska och svenska forskare har i denna studie analyserat proteiner i ryggmärgsvätskan och funnit att ME/CFS-patienter har avvikande proteinprofil jämfört både med friska personer och patienter med kronisk borrelia. Resultaten tydde på att ME/CFS-patienterna hade kraftigt nedsatta reparationsmekanismer och ett aktiverat inflammationssystem.

PLoS One 2011: Distinct cerebrospinal fluid proteomes differentiate post-treatment Lyme disease from chronic fatigue syndrome

Avvikande genuttryck efter ansträngning

Forskarna Alan Light och Kathleen Light har påvisat avvikande genuttryck hos ME/CFS-patienter efter ansträngning, något som kan indikera varför ME/CFS-patienter lider så svårt av Post-Exertional Malaise, ansträngningsutlöst försämring av samtliga symptom.

Journal of Internal Medicine 2012: Gene expression alterations at baseline and following moderate exercise in patients with chronic fatigue syndrome and fibromyalgia syndrome.

Differences in metabolite-detecting, adrenergic, and immune gene expression after moderate exercise in patients with Chronic Fatigue Syndrome, patients with Multiple Sclerosis, and healthy controls

Post-Exertional Malaise (ansträngningsutlös försämring) fysiskt påvisbart: Avvikelser i syreupptagning hos ME/CFS-patienter vid upprepade maxcykeltester

Forskare inom träningsfysiologi har kunnat visa att ME/CFS-patienter fysiskt uppvisar Post-Exertional Malaise, ansträngningsutlöst försämring. Vid maxcykeltester två dagar i rad uppvisar ME/CFS-patienter dag 2 signifikant försämrade värden för syreupptagningsförmåga både vid maxansträngning och vid anaerobiska tröskeln, medan såväl friska personer som patienter med andra sjukdomar upprepar samma värden dag 1 och dag 2. Denna forskning har därmed påvisat särskiljande fysiologiska mätvärden för ME/CFS-patientgruppen vid upprepad ansträngning. De mest betydelsefulla mätvärdena är aerobisk kapacitet (VO2peak) och syreupptagning vid anaerobiska tröskeln (VO2AT).

Ett antal forskargrupper använder nu ”Stevens Protocol”, utarbetat för ME/CFS-patienter, med maxcykeltester med 24 timmars mellanrum och specifika mätmetoder (CPET) i pågående studier.

J Transl Med. 2014. Inability of Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome Patients to Reproduce VO2peak Indicates Functional Impairment

Physical Therapy 2013. Discriminative Validity of Metabolic and Workload Measurements to Identify Individuals With Chronic Fatigue Syndrome

Journal of Chronic Fatigue Syndrome 2007: Diminished Cardiopulmonary Capacity During Post-Exertional Malaise

J Women’s Health 2010: Postexertional malaise in women with chronic fatigue syndrome

Immunstörningar kan förklara kroniskt trötthetssyndrom

I Läkartidningen skriver Gerhard Gottfries, professor emeritus, Michael Matousek, med dr, PhD samt Olof Zachrisson, med dr, PhD, (samtliga Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet) att de biologiska fynden i ME/CFS-forskningen tyder på somatogenes.

Läkartidningen 2009: Immunstörningar kan förklara kroniskt trötthetssyndrom

Studierna av rituximab och cyklofosfamid i Norge

I november 2017 kom följande besked gällande den dubbelblinda placebokontrollerade norska fas 3-studien av rituximab vid ME: Enligt ett uttalande vid en konferens av prof Olav Mella är huvudutfallsmåttet negativt, d v s forskarna kunde i den dubbelblinda studien inte visa att B-cell-depletionen som gjordes i studien påverkade sjukdomsförloppet i signifikant grad. Inga detaljer kommer att vara kända förrän studien publiceras under 2018.

Studien innehöll även ett antal substudier som syftar till att kartlägga sjukdomsmekanismerna vid ME: ergospirometri (2-dagarsmaxcykeltest, se notis ovan), endotelfunktion, tarmstörningar. Oavsett behandlingsresultatet kan mycket intressant information kan fortfarande komma ut ur studien.

Det norska forskarteamet fortsätter också sin övriga forskning. Cyklofosfamid testas i en öppen fas 2-studie med 40 patienter, där deltagarna följs i 18 månader. Metabolomik-studier och mikrobiom-studier pågår.

https://www.dagensmedisin.no/artikler/2017/11/24/me-studie-med-negative-...

http://mariasmetode.no/2017/11/rituximabstudien-ikke-mulig-a-pavise-effekt/